När jag ser dig så vill jag bara skrika, skrika ut det jag innerst inne känner.
När jag ser dig så vill jag bara gå fram och röra dig, röra ditt fina antiskte.

Ditt leénde, din röst, gör mig svag.
Hela kroppen känns som gele och jag stannar upp helt.
Hela jag, blir helt tom, när du möter min blick, allt som finns då är du.
Det finns inga ord, inga handlingar som någonsin kan beskriva det jag känner.
Detta är något nytt, jag har aldrig varit med om detta innan.
Då jag inte äns vet hur jag ska bete mig,
 eller säga för att jag inte ska göra bort mig, för dig.

Jag undrar, om du vet att det är just såhär jag känner för dig?